Hej!

Tänkte berätta lite om hur det gick i helgen när jag och Elvis var på viltspårkurs.

Vi åkte dit på lördagen, molnen hängde tunga över himlen och det blåste riktigt kallt. Men då och då sken solen igenom, och när vi väl hade kommit in i skogen där det inte blåste så mycket så var det helt okej.

Första spåret lade instruktören, och det skulle alla gå för att hon skulle få en uppfattning om varje hund. Spåret var kanske bara 30 meter långt.

Elvis hade suttit och gnällt under tiden instruktören presenterat sig och berättat lite om vad vi skulle gå igenom. Elvis tyckte vi var dö-trista och ville helst av allt springa och leka med de andra hundarna.

När vi väl skulle gå testspåret så var han ganska speedad, och var mer koncentrerad på de andra hundarna än på spåret. Jag visade på och han nosade runt utan att förstå vad jag ville att han skulle göra. Han tröttnade och började kissa och rulla sig i blåbärsriset istället, det var mycket roligare!

Jag visade på ett par gånger till och då började han ta upp spåret och lukta sig åt rätt håll, dock väldigt sicksackigt och med hög nos.

När han väl kom fram till klöven så nosade han lite försiktigt på den och sedan var den inte så rolig längre. Den såg nog mest lite läbbig ut, med päls kvar och allt. 

Andra spåret lade jag själv, ett rakt spår ca 50 meter långt med blodmjöl och en rådjursklöv på slutet.

Denna gång började han fundera lite när selen åkte på, jag lät honom vänta en meter bakom starten och gick själv fram och petade lite i starten. Elvis var väldigt nyfiken och när jag hämtade honom och sa ”spår” och pekade ner i starten så tog han direkt upp spåret, gick med någon utsvävning fram till klöven och denna gången var den lite roligare. Han tog den lite försiktigt i munnen och jag berömde mycket, tog av honom selen och skulle ta klöven som han hade släppt på marken. Då var den jätteintressant helt plötsligt! Han tog den i munnen, bar med sig den i två meter och sedan släppte han den för han skulle kissa...  Nåväl, bättre än första gången. Den var mycket mer intressant när jag bar den.

Nästa spår vi lade var med en 90-graders vinkel. Samma princip i starten igen; på med selen, fram och visa på starten, hämta hunden och ”spår!”. Elvis tog spåret och nu var han mer taggad på uppgiften! Han travade på och trots att det blåste en del så tog han spåret jättefint! Även vinkeln satte han klockrent och när han denna gång hittade klöven gömd i slutet mellan några stockar så tog han upp den och kastade runt den och lekte med den! Överlycklig!Svansen viftades ivrigt med och han såg väldigt glad och nöjd ut! Denna gång bar han med sig klöven stolt hela vägen tillbaka till de andra, UTAN att tugga på den på vägen, med svansen högt högt och han såg allmänt mallig ut.  Duktig vovve!

Nästa spår lade vi åt varandra, ca 100 meter långt med en 90-graders vinkel och 50 meter till innan klöven läggs i slutet. Detta för att se om hunden går på ägarens doftspår eller viltspåret.

Elvis klarade även detta, fast nu började han bli trött. Vi band hundarna i träden under tiden vi lade våra spår, och Elvis klarar inte av att jag lämnar honom ensam, så han satt och skällde/ylade varje gång jag lämnade honom. Och när jag kom tillbaka så var han ganska stressad och lite blockerad.    Det blir till att träna på det med!

Han hade alltså redan slösat mycket kraft på det, så i vinkeln stannade han upp, stirrade ut i tomma intet och flåsade i ett par sekunder innan han tog upp det igen och då klarade han ju det. Han blev glad även denna gången när klöven hittades, och bar den tillbaka själv.

Mycket vatten gick åt denna dag kan jag säga! Mellan spåren när vi fikade och spåren fick ”lägga sig” lite så försökte jag få honom att slappna av så mycket som möjligt och vila. Det gick ganska bra. Han la sig i mitt knä och myste en stund.  

Instruktören lade ett sista spår med en vinkel i, och sedan gick vi alla och ”rastade” hundarna i området för att försvåra det hela lite. Jag trodde att Elvis skulle vara för trött för att orka med ett spår till, men han blev taggad när han väl fick upp spåret och OJ vad det gick undan! Han travade på ordentligt och tog vinkeln jättefint och dök på klöven! Denna gången skulle den ätas upp!    Hihi, fick trä av honom selen och sedan fick han bära klöven tillbaka innan jag tog den ifrån honom igen.

Det var dag ett, och jag tycker Elvis skötte sig utmärkt! Han lärde sig mycket fortare än jag hade trott, och när vi kom hem så slängde han sig i matskålen, vräkte i sig sin kvällsmat, drack vatten och sedan slängde han sig på vardagsrumsmattan. Sedan gjorde han inte många mer knop den dagen kan jag lova! Hihi, gulletrollet, han var helt färdig!   

DAG 2:

Vädret såg mycket bättre ut i söndags. Solen sken och det blåste inte lika mycket.

Vi möttes och lade ett spår med en gång, denna gången ca 100 meter rakt med en 90-graders vinkel och 100 meter igen innan slut. Det blev lite svårare nu för Elvis del, då spåret gick över ett litet vattendrag, genom ganska snårig blötmark och över en stenmur. Men han fixade det galant, och blev överlycklig när han hittade klöven. Den flög han omkring och lekte med ett tag innan vi gick tillbaka.   

Vi lade ytterligare två spår, varav ett lades av en annan än ägaren. Elvis tyckte fortfarande att det var jobbigt att bli lämnad ensam, det är något vi får träna på i andra sammanhang. Egentligen skall hunden vara väldigt lugn och sansad när den ska gå ett spår.

Vi lade lite längre spår, och med fler vinklar. Det blev lite bergsbestigning och så men Elvis var duktig och klarade alla sina spår. Det hände en gång att han stannade upp och tittade på mig, som för att fråga om hjälp/stöd, men jag bara avvaktade och då tog han på eget initiativ upp spåret igen och klarade situationen utan hjälp.   

Summa summarum så var Elvis jätteduktig, och han lärde sig jättesnabbt rutinen med selen och att han får vänta tills jag kollat starten.

Tänkte jag skulle köpa blodmjöl och så har pappa rådjursklövar hemma som jag kan få så tänkte jag lägga spår till Gibson och Elvis imorgon så får de ligga ett dygn.

Undra om de klarar det då? Gibson har ju aldrig spårat, man kanske skall lägga ett spår på onsdag och låta det ligga ett par timmar bara innan man går det… Får fundera på det. Elvis borde vila ett par dagar innan man går med honom igen. Det var skönt att se att det tog på hans krafter på ett positivt sätt med!! Just med tanke på hans höfter…

(jag är ledsen över att det inte blev några bilder, men jag hann helt enkelt inte med.. dålig ursäkt, jag vet.. lovar att ta lite när vi tränar nästa gång!)