Nu vet jag vad jag ska göra på lördag.

Min tanke är att jag ska åka till Stadsmuseet och gå till Barnens museum med Alicia. Där kunde barnen leka med massa olika typer av hus, tunnlar, rutschkanor, spårvagnar, broar, kranar osv. Tänkte att det blir en kul grej för henne. Tänkte vara där vid 10 när det öppnar. Så kan vi fika i caféet innan vi åker vidare…

…hem till Veronica & Levi! Hjälpa till med flyttstäd, upplockande av saker och kanske ta en kopp kaffe eller två och så kan barnen leka mera. Kanske även köper med oss någon god lunch…   

På eftermiddagen/kvällen ska vi äta middag med granne-Veronica m familj. Vad vi ska äta vet jag inte än, så det får man väl klura på till dess. Kanske kräver en liten handling innan också. Undra bara när jag ska hinna med allt?   

Har ju även hundarna att ta hand om så kan ju egentligen inte vara borta hur länge som helst från dem… Hmm… får klura ut någon smart lösning på det, eller så får jag helt enkelt ta och slimma ner mina planer lite. Kanske kunde åkt till museet på söndag istället med R och kanske någon mer om man kan ragga med någon.   

Kom på att jag och J eventuellt hade pratat om bio också... hmmm!!!!!!! söndag sis??   

Japp. Då har man fyllt 25 år. Känns bra!

Jag fick pengar, en mjölkskummare (weeii! Min gamla hade ju gått sönder!), ett spa-kit för badkaret (mmm love it!), en gasbrännare för exempelvis creme brulee (grymt, nu blir det creme brulee oftare!), fyra trisslotter (tyvärr var samtliga utan vinst, men nästa gång!) och massor med fina blombuketter! En härlig födelsedag med andra ord.

Smörgåstårtan var supergod tyckte alla och det kändes som en mysig kväll.

Alicia hade också jättekul och skulle leka med moster Jennie HELA tiden!   

Mysigt att det väntas storm i eftermiddag, can´t wait…

Har förresten bokat in träning för närmsta veckan.

Såhär ser schemat ut:

Idag:

Bodybalance 30

Torsdag:

MRL 60

Måndag:

Bodypump

Tisdag:

Aerobic

Onsdag:

Aerobic 45

Får hoppas att min nyligen uppstartade förkylning inte sätter stopp för mig utan att den dör ut snabbt och lätt under denna veckan!

  ”va e de för en da

E de en vanlig da?

Nej de e ingen vanlig da

För de e Malins födelseda!

Hurra hurra hurra!”  

Så är det med den saken! 25 år idag, varken bättre eller sämre än igår än så länge. Det enda lilla minuset kanske kan vara att jag nu är närmare 30 än 20… fast om det i sig är bra eller dåligt har jag inte riktigt klurat ut ännu…

Min tanke var att inte ha något kalas eller annat. Kändes ganska trist med kasst väder, jag är enormt trött på kvällarna och jag kan inte dricka ens ett litet glas gottigott. Så.

Men efter tjat av liten, jobbig syster (hihi) så blev det ändå en födelsedagsfika idag vid 18. Lurade på vad jag skulle bjuda på, men det blir nog smörgåstårta. Med tanke på att man (läs jag) inte hinner göra så mycket annan mat innan och äta och duka undan så tänkte jag att det var den enklaste lösningen för alla (kanske speciellt för min egen del). OCH så är ju smörgåstårta så otroligt olovligt gott! Det gör inte saken sämre!

Så under dagen idag skall smörgåstårta beställas och hämtas, bilen skall tvättas och sedan ska det bara mysas!

Har ju köpt mig själv boken ”50 nyanser av honom”, och i morse fick jag även de två resterande böckerna i trilogin av älskling. Så perfekt! Nu kan jag gotta ner mig och bara läsa, läsa och läsa! MYS! Ska bara läsa klart hundraåringen först som sagt… (men den är också otroligt bra!)

Nu känner jag att det är hög tid – att börja regelbundet ge Elvis glukosamin. Har tänkt tanken flera gånger tidigare och har gett sporadiskt, men nu fyller han redan sex år i år och jag känner att jag borde börja på allvar nu.

Har läst en hel del om olika glykosamin, olika märken och olika innehåll och kommit till den slutsatsen att jag tycker Glucovett verkar vara den sorten som jag tror är bäst.

1. Den är tillverkad för hundar.
2. Den innehåller (förutom glukosamin) även kondroitin som samverkar med glukosaminet och bidrar till en påtaglig minskad smärta vid ledgångsinflammationer. Kondroitin är ett kroppseget ämne precis som glukosaminet och finns i vår broskvävnad och genom att ge hunden kondroitin med maten så gör du näringen i ledvätskan lättare att ta upp för brosket och det sägs också att befintligt brosk inte bryts ned lika lätt. Precis som glukosamin så hjälper kondroitin också till vid nybildandet av ny broskvävnad.
3. Den innehåller även MSM som har både anti-inflammatoriska och smärtlindrande egenskaper. MSM gör cellerna mer genomträngliga vilket medför att cellen lättare kan bli av med gifter och mer effektivt inta näringsämnen. Svavel är oumbärligt vid tillverkning av broskvävnad vars fasta elastiska konsistens är särskilt anpassat att ge kroppen stadga. Ett dagligt tillskott av MSM förser kroppen med naturligt och lättupptagligt svavel.
   
   MSM finns i varje cell i kroppen med högsta koncentration i leder, muskler, hår, hud, naglar. Kroppen använder MSM för att skapa nya celler, ett arbete som pågår dygnet runt. Om inte svavel finns, blir uppbyggnaden därefter. Många aminosyror, som bildar proteiner, innehåller svavel. Vid läkning av skador, resulterar svavelbrist ofta i kraftig ärrbildning. Överflödigt svavel utsöndras ur kroppen inom ett dygn och det finns inga biverkningar och MSM räknas som ett av naturens mest ogiftiga ämnen.

Med detta som bakgrund känns det som ett väldigt bra medel som jag mer än gärna provar. Jag läste även någonstans att just kondroitin var ett viktigt ämne om man skulle ge glukosamin till hundar. Så därför blir det nog Glucovett. Har även fått tips om nyponpulver och läst en del om det, men kommit fram till att jag ändå vill prova Glucovett först i och med att den känns mer genomtänkt i sina olika komponenter samt att den även har en smärtlindrande effekt.

Så, nu har vi ett kalas bakom oss – min kära systers! 18 år fyllda, och lycklig ägare till boken ”femtio nyanser av honom”. Jag har själv köpt den och längtar efter att börja läsa den! Ska bara läsa klart ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann” först. Den har jag köpt för över ett år sedan och lovat mig själv att läsa, men så köper jag väldigt många böcker och tar mig ganska lite tid till att läsa dem, så det tar rätt lång tid innan jag kommit igenom alla!

Men, har lovat mig själv att från och med nu ge mig själv mer lästid. Det är ju så otroligt skönt och befriande. Och för er som inte har läst hundraåringen; läs den!! Har kommit igenom lite mer än halva och den är galet underhållande! Inte riktigt en bok som jag kanske skulle köpt i vanliga fall, men eftersom den fick så mycket uppmärksamhet så köpte jag den. Mycket bra val!!

---

Igår var Robban och jag på rutinultraljud! Spännande! Bebis var lite småvild – rullade runt och skuttade lite, gömde ansiktet i händerna och var allmänt charmig! JAG tyckte det såg ut som en flicka, för när BM höll på att mäta lårbenet (vid ett flertal tillfällen!) så filmades det underifrån och då skymtade jag inte ens en liiiiten bulle som skulle kunnat vara en snopp. Jag kan definitivt ha fel, men detta stärker min tro om att det blir en flicka till. Cornelia, välkommen till världen den 11:e juni 2013! (eller gärna två veckor tidigare, om mamma får välja)

---

En liten fråga: exakt hur jobbig får en 2,5-åring egentligen vara?? Igår skrek hon från det att hon kom hem från dagis till att vi skulle åka till Jennies kalas. Vi fick inte byta hennes kläder, vi fick inte sätta upp hennes hår, hon ville inte äta någon mat.. det var knappt så att vi fick ta på henne ytterkläderna när vi skulle gå! Nappen kastade hon iväg, och i bilen satt hon och grät för allt hon bara orkade och stoppade fingrarna kontinuerligt i halsen för att (tror jag, ingen aning?) försöka spy…?!?! Vad fan?? Hon är inte 15 år än, men tendenserna börjar jävligt tidigt vill jag lova! Fick sitta och tvångshålla nere hennes händer i knät för att hon skulle sluta stoppa fingrarna i halsen!! Satans unge… underbar ibland – djävul ibland.

Kunde konstatera att mitt tålamod igår kväll inte var det största…  

Redan nu ser mitt ansikte mycket bättre ut. Blåtiran har blivit gulaktig och nästan osynlig, sårskorporna har börjat lossna och jag är inte så svullen längre. Nu kan jag till och med sminka båda ögonen! Det enda som fortfarande är kvar är förstås hjärnskakningen. Det kan ta upp till en vecka säger de, om det tar längre tid så ska man uppsöka läkare. Jag hoppas att det går över av sig självt. Jag är ju på jobbet och så, men man känner på eftermiddagarna att man är ganska seg och trött i huvudet, och huvudvärken är konstant – bara mer eller mindre. Lite yrsel på det också, men i övrigt är det okej!

---

Jennie fyller 18 år idag! Hipp hipp hurra!! Jag tror jag vet vad hon ska få i present, men det är så svårt. Särskilt nu när man är som allra fattigast… Det är det enda trista med att fylla år i januari, det är den fattigaste månaden för alla! Annars är det rätt gött att ha fyllt i början på året, så har man det gjort liksom. Får suga lite på hennes present…

---

Sedan ska vi även på 3-årskalas på lördag! Neo fyller tre, och måste hitta någon bra present till honom också! Pust - får leta!

---

I eftermiddag ska R och jag på rutinultraljud på östra! Ska bli så himla spännande! Nu är det verkligen något litet liv där inne som knuffas och rullar runt, ska bli så kul att få se den ordentligt och kanske även få veta mer om vårt BF. Fast vi vill inte veta vad det är för kön, den överraskningen vill vi ha kvar till sista stunden! Spänning och förväntan!

Enligt Alicia så säger hon stolt att hon minsann ska bli storasyster till en lillebror. Vi får väl se på det, fröken fräken!

--- 

En vecka knappt kvar till min födelsedag! Undra vad jag har förtjänat denna gången? Fyller ju faktiskt 25 år…   

Bild 1: olycksdagen. Bild 2: dagen efter olycksdagen. Bild 3: Hemresan, två dagar efter olyckan.

Hemkommen från Branäsresan med jobbet – blåslagen och troligtvis hjärnskakning. Ramlade på andra åket, fick framskär med brädan och föll handlöst framåt och slog i ansiktet, gjorde sedan en framåtvolt och landade på rygg – medvetslös. Jag själv kommer inte ihåg något av detta, har fått det berättat för mig.

Efter färd med skoter och pulka ner till sjukstugan, transport med ambulans till sjukhus och ett antal timmar med övervakning, blodtryckstestande var 15:e min och massa annat, så lyckades jag tjata mig till att få åka tillbaka till stugan. Så, ingen mer bräd- eller skidåkning. Hade börjat känna av lite smärta i ryggen när jag promenerade, så jag avstod vidare slalom. Har mängder med minnesluckor och kommer ihåg små, små delar av transporten till sjukhuset. Väl där börjar minnet fungera lite bättre.

De kontrollerade bebisen med ultraljud (utan bild) och allt lät helt normalt. Bebisens hjärtljud var jämna och fina, den rörde sig där inne och allt verkar fint. Tur att rutinultraljudet blev framskjutet till den 23:e januari, då kan vi få en lite bättre bild av läget där inne. Längtar!

Nu är jag på jobbet, men får se om jag orkar hela dagen. Har ont i huvudet och känner mig lite lätt yr och trött. Får se om det blir bättre nu efter frukosten.

---

Framöver i januari väntar som sagt det stora rutinultraljudet (yippie!), systers 18-årsdag, dagiskompisens 3-årskalas och min egen 25-årsdag. Detta blir ett spännande slut på januari!

Ciao!

Ok. Jag vill inte gå in på det, men känner att jag är tvungen att få det ur mig.

Det här med alla bortsprungna hundar kring nyår, jag menar vad fan? Okej att man kan ha otur, att hunden sliter sig och blir rädd när den kanske inte brukar vara så rädd osv. Men om man inte är 110% säker på att sin hund klarar av detta med raketer, varför envisas man med att ta med hunden ut vid tolvslaget då???!

Blir så jäkla förbannad! Själv har jag två hundar, varav den ena kan sitta 10 cm från en raket om det skulle krävas utan att röra en fena, medan den andra knappt klarar av att höra en avlägsen smäll utan att bli orolig. Så, kontentan av detta blir att jag väljer att rasta dem lite längre vid tidig kväll (18-20), sedan en snabb kiss vid 22-tiden och sedan får de lov att vara inne tills vi går ut igen vid 02 ungefär. Då har man gjort vad man kan (anser jag) för att undvika att det sker olyckor, så som att de sliter sig, är livrädda och kanske blir överkörda. Att det kan vara så himla svårt?

Läste om en person som hade haft sin valp ute vid tolvslaget, och det hade gått ”bra” till en början men när pangandet drog igång på riktigt så hade den slitit sig ur sin SELE och sprungit iväg!! EN VALP!!! Varför i helvete tar man ut en valp vid tolvslaget?!?! Man får väl åtminstone göra det lite smidigt? Man kan väl vara på altanen så att hunden kan välja att springa in om den blir rädd, eller om allt går bra så kan den vara med ute?

Stackars alla bortsprungna hundar, och stackars valpen som inte känner till världen så bra än! Tänk till lite innan ni bara prompt SKA ha med era älskade hundar överallt, de är inte alltid för hundens bästa utan ni är själviska människor som bara tänker på er själva!! Usch säger jag bara!!!

Och när vi ändå är inne på ämnet kan jag tillägga till alla puckon som klagar på att de blivit lurade när de köpt en valp ur en bagagelucka; MAN KÖPER INTE HUNDAR UR BAGAGEUTRYMMEN!!! Kolla upp seriösa kennlar, finns massor på rasklubbarnas hemsidor och på SKKs hemsida, är inte så himla svårt att leta fram. Och besök kenneln i fråga om det går innan! Man köper ju en familjemedlem, då är det viktigt att det blir rätt från början. Alla valpar är söta, men köper du från en tvivelaktig säljare/kennel så bidrar du till att den slarviga penga-uppfödningen fortsätter, med allt som det innebär med sjukdomar och annat. Så möt inte upp någon "på halva vägen", du vet aldrig vem det är eller hur valpen vuxit upp. SÅ!