Vecka 28: 29 mar - 4 apr 2010

Vecka 27 (22-28:e mars)

Kroppen: Livmodern har vuxit och dess översta del finns nu en bit ovanför naveln. För många fortsätter brösten att vara spända och lite ömma under hela graviditeten och det kan rinna lite vätska från dem. Extra fett lagras i brösten och dess körtlar växer.
Många kvinnor blir andfådda, då de fått en ökad blodmängd i kroppen.
Man kan sova lite oroligt på nätterna när man har kommit en bit in på graviditeten, ofta störs man av att man måste gå upp och kissa. Många upplever också att de drömmer mer nu, ofta om förlossningen eller om barnet. Det är troligen kroppens sätt att förbereda sig mentalt, man kanske inte drömmer mer, men eftersom man vaknar oftare så kan det vara så att man kommer ihåg drömmarna bättre.

Barnet: Musklerna på armar och ben blir starkare och ibland kan barnet få in en riktig fullträff mot revbenen eller mot urinblåsan, vilket kan göra ont.
Nu har barnet stora chanser att klara sig om det föds för tidigt, men varje vecka, och även dagar, gör stor skillnad. Barnet väger mellan 900 gram och ett kilo. Om det skulle födas kan det andas luft och tarmarna klarar av att ta emot modersmjölk.

Förlossningsförberedelse:
För att ha gott om tid att mentalt och fysiskt förbereda sig inför förlossningen är det bra att boka en kurs nu. Det finns mycket att välja på, till exempel yoga, vattenträning eller profylax. Innan ni väljer kurs så prata med din partner om vad ni behöver och vill ha. Profylax fokuserar till exempel mycket på partnerns roll medan yoga kan vara bra fysisk träning.

Vår kära Thailandsresa startade med att en gubbe svimmade på planet i Sverige, innan planet ens hade hunnit starta! Jaha, tänkte jag. Detta började ju bra.

Efter två timmars förseningar totalt så lyfte vi från svensk mark och ca tre timmar senare landade vi i Istanbul. Där fick vi vänta i fyra timmar innan vi kunde flyga vidare till Bangkok. Just då var man ganska tacksam över förseningarna, eftersom vi hade räknat med en väntetid på sex timmar från början (!). Vi hade även tänkt kolla om vi fick lov att lämna flygplatsen och åka en rundtur i Istanbul, men när vi landade så var det sent på kvällen och det ösregnade ute, så vi stannade på flygplatsen iaf. :)

Vi flög med Turkish airlines, och det var faktiskt helt okej, dock var det lite jobbigt att behöva lyssna på all information på turkiska först, innan den kom på knagglig engelska. :)

Efter ytterligare nio timmar landade vi äntligen i Bangkok. Vilken gigantisk flygplats! Helt otroligt!

När vi väl hade kommit ut från passkontrollen (ja, det tog så lång tid) och fått våra väskor så hoppade vi in i första bästa taxi och frågade vart vi hamnade om vi åkte ca tre timmar söderut. Han svarade att då kommer vi till Hua Hin. Fint, då åker vi dit, sa vi!

Jag somnade som en stock i den svala taxin, värmeböljan utanför bilen kändes sanslös och mina sammanlagda sovtimmar på planen ner var lätträknade. Robban tog en väldigt charmig bild på mig då, när jag sitter halvlutad mot rutan i baksätet på taxibilen sovandes med munnen halvöppen och säkerligen dreglade jag en smula. Men den slipper ni ta del av... ;)

Taxichauffören var världens snällaste, han hjälpte oss hitta ett hotell ca 200 meter från havet, ringde och bokade ett rum, vi fick kolla på det innan vi bestämde oss och det var helt okej. Ett litet hotell som troligtvis ägdes av en thailändsk familj. Där bodde vi en natt, åt god mat ute på stan (ja, Hua Hin är väldigt stort!) och badade och solade på stranden hela dagen. Vi köpte även solbrillor, för det hade vi glömt hemma båda två. Men det kändes helt okej att köpa två fejk-brillor för ca 80 spänn.

Sedan bokade vi en nattbuss-resa till Phuket. Den skulle avgå klockan 20:00 på kvällen. Vi hade ju ingen aning om vi skulle bli lurade eller om det skulle dyka upp någon buss överhuvudtaget, men det får jag faktiskt säga, att hur skeptisk man än är så är thailändare överlag väldigt snälla och ärliga människor. Man behövde aldrig hålla hårt i bagaget (även om vi gjorde det med våra viktiga papper i) för de skulle aldrig få för sig att sno någonting från en.

Hur som helst så dök det upp en snubbe som tog våra biljetter, och en stund efter dök det upp en dubbeldäckare som vi hoppade in i. Där fick vi våra platser tillsammans med varsin flaska vatten och en filt.

Sedan åkte vi iväg. Resan skulle ta ca nio timmar, och jag hade räknat med att kunna sova mestadels av resan. Så blev inte fallet, hittade ingen skön position att sova i och ett tag så hade de på en thailändsk film som var RIKTIGT kass, alltså verkligen jättedålig, på jättehög volym och trots öronproppar så var ljudet för högt!

Efter ett tag stannade bussen på något busshak mitt ute i bushen. Det var flera resebussar där och det fanns toaletter och mathak under ett och samma tak.

Vi gick på toaletten, och jag kan lova att jag inte tyckte det var särskilt kul. Thailändska toaletter är en gåta som inte jag lyckats lösa än. Det är i princip ett hål i golvet med två fotplattor på varje sida om hålet, och det finns inget papper, utan bredvid hålet (som förvisso har vatten i sig) så finns det en vattenslang, en balja med vatten och ett ös-kar som du ska använda som spolfunktion efter du gjort dina behov.

Ska man "bara" kissa så går det ju okej, men om man måste göra nr 2?? Hur ska man torka sig? Jag är glad att vi hade lite papper med oss i ryggsäcken, för jag hade inte fixat deras toaletter annars. Det där lilla pappret vi hade med oss av en ren slump var det heligaste på hela resan just i dessa stunderna kan jag lova!!

Sedan rusade vi in och ställde oss i första bästa matkö, det fanns mat precis ÖVERALLT och vi visste varken ut eller in. Vi fick varsin buffétallrik fullproppad med mat för inga pengar alls, tror det kostade oss 30 baht per tallrik, alltså 60 baht och det är 15 svenska kronor! Sjukt! Det var riktigt pinsamt att betala med en 1000-baht-sedel, för det var det minsta vi hade. Hon fick gå och växla någonstans för hon försvann med den och kom tillbaka efter någon minut med växel. Usch, skämmigt!

Och maten sedan, Robban hann slänga i sig halva tallriken innan jag hade smakat på mitt och utbrast: "Det är ju för fan skitstarkt, det här kan jag inte äta!" Robban tittade upp och sedan rann det ur hans ögon, han sprang som en antilop och hämtade en kanna vatten som han svepte och sedan fick vi lämna resterna för det var fruktansvärt starkt. Jag grinade och han svettades och det hela var bara helt sjukt starkt. :P

Bussfärden fortsatte och efter ett par tre timmar till så var vi framme i Phuket. Vi blev avsläppta på en busstation någonstans i Phuket, klockan var halv fem på morgonen, allting var stängt och vi hade ingen aning om vart vi var, eller vart vi skulle. Men det löste sig genom att en gubbe kom fram och frågade om vi ville ha taxi. Vi förklarade att vi ville till något hotell vid någon strand, och han skuffade in oss i Thailands skruttigaste tuk-tuk, körde oss runt hörnet på huset och putte in oss på en resebyrå. Där fick vi hjälp med hotell och vi betalade honom och sedan bar det av i den rostiga, skrangliga tuk-tuken.

Vi åkte i en timma, thailändaren som körde var närmare 100 år gammal, hade colabottnar till glasögon och körde som en biltjuv! Upp för världens högsta berg och ner på andra sidan, vägen svängde farligt när den ringlade sig över berget och vägräcken var inte att prata om, och den stackars tuk-tuken fick nog köra på ettans växel i de brantaste partierna. Det var sanslöst brant, slingrigt och läskigt! Och fort som helvete gick det nerför sedan.

Vi kom till en lång, fin strand och en lång gata med hotell låg precis vid vattnet. Vi blev avsläppta vid ett mindre hotell och blev tillsagda att vi inte kunde checka in förrän vid 12:00. Då var klockan 05:30, så vi lämnade in packningen i receptionen (ja, den var faktiskt bemannad, sjukt nog) och traskade ner till stranden. Där höll några pojkar på med att ställa ut solstolar, så vi betalade för två stycken och lade oss där i gryningen för att sova en stund och invänta morgonsolen. :) Det var jättefint! Vi hade kommit till Phatong Beach.

Där var vi i två nätter tror jag (eller tre, kommer inte riktigt ihåg) och solade och badade, åkte på en dags-tur till Phi-Phi-öarna och snorklade, firade alla hjärtans dag samt kinesiska nyåret innan vi beställde bussresa till Krabi.

Den skulle ta ca 5 timmar, och vi sa specifikt att vi ville ha en stor buss med A/C och toalett. Jajamensan, sa de och pekade på en dubbeldäckare på bild. Jättebra sa vi, och betalade.

På morgonen tidigt kom en taxi och hämtade oss för att ta oss till busstationen i Phuket. Väl där står en minibuss och väntar. Jaha, tänkte vi. Ingen toalett, men det kanske är okej i alla fall.

Bussen blev knökfull, packningen spändes fast på taket, vi satt inknödda längst bak och jag hamnade på fönsterplats på solsidan såklart, och A/C:n fungerade sådär bra. Kan även nämna att bälten är något som thailändare plockar ur bilarna illa kvickt, de behövs ju inte! Så i 98% av fordonen som vi åkte i så fanns det inga bälten, och i vissa fanns bältena kvar men inte spännena i sätena... *skakar på huvudet* sådär kul när de kör som dårar och man är gravid och lite nervös. Usch...

Jag har aldrig tidigare kunnat läsa i bilen, då mår jag jätteilla. Men nu gick det fin-fint, och jag läste hur mycket som helst! Läste ut två böcker på hela thailandsresan, tack gode gud för böcker! De slår ihjäl tiden riktigt bra!

Hur som helst, efter en stund stannade bussen mitt ute i bushen, släppte av oss vid en marknad under tak och åkte iväg! Va fan, all vår packning?! Men han skulle bara tanka, så vi köpte varsin glass och svalkade oss med innan han kom tillbaka och vi körde vidare.

Väl framme släppte han av oss vid hotellet i Ao Nang som vi bokat, det enda hotellet som var förbokat innan eftersom det var här vi skulle möta upp Robbans familj och det var här bröllopet skulle äga rum!

Det var helt klart det finaste hotellet vi vart på, så vi tyckte det kändes riktigt lyxigt med pool och fina rum med ordentliga toaletter. :) Man blir inte så kräsen när man rest runt sådär på måfå. Dock hade vi klarat oss från hemskheter som kackerlackor och annat mysigt besök. De enda som besökte oss ibland var små, rosa ödlor som kröp längs väggarna ibland. Men det gjorde inget, de var så söta. ^^

Vi var i Ao Nang i en vecka. Riktigt skönt att få pusta ut så "länge" på samma ställe, samtidigt som man kände att det skulle bli skönt att få flytta på sig när veckan hade gått. Man ledsnade liksom litegrann. Nu ville man se något annat! :)

Vi umgicks med hans familj, åt god mat, åkte ut till Poda Island och badade (fantastiskt fint!), solade vid kända Riley Beach (som vi tyckte var överskattat), åkte på seightseeing i longtailbåt runt öarna utanför Ao Nang och såg kända Chicken Island och massa andra fräcka öar.

Vi var även iväg och red elefant en dag, och tittade på tempel samt såg massa apor som bodde där.

Den där vattenkällan var visst 280 meter djup på det djupaste stället (!). Helt sjukt! Man såg allting, och det sam små stim med fiskar runt snabeln på elefanten när den drack. Vår elefant var den äldsta av de tre som var med, hon var 30 år gammal, eller ung. Elefanterna blir tydligen ca 100 år gamla!!

Sedan blev det en del shopping med, riktigt trevligt! Köpte bl.a en del sommarklänningar, klänning till bröllopet, skor, väskor, en lampa av trä som föreställde en giraff och så lyser magen på den till bebisen ^^, plånböcker och lite småplock.

I slutet på veckan var det dags för Robbans bror Rickard och Jenny att gifta sig. Vi åkte speedboat ut till en av de mindre öarna på eftermiddagen och där vigdes de jättevackert i solnedgången. Sedan åkte vi tillbaka till Ao Nang där de hade sin bröllopsmiddag på deras favoritrestaurang "The last fisherman" vid stranden. Jättefint bröllop verkligen! Grattis till er båda! (eller egentligen till alla tre om man räknar med Liam) :)

Sedan tog vi alla vårt pick och pack och åkte vidare till Koh Mook, en väldigt lugn ö med endast fem resorter på hela ön och jag tror ön var 5 km stor. :)

Riktigt lugnt och skönt, vi bodde i bungalows allihop och bara mös på dagarna. Robban och jag hade inte tänkt åka med så vi hade inte bokat, men det löste vi dagen innan vi lämnade Ao Nang så vi hamnade på samma resort som de andra. Väldigt smidigt. Det är superenkelt att backpacka i Thailand, för precis allt löser sig! Väldigt kul tyckte vi!

Vi var på Koh Mook ca tre-fyra dagar, åkte ut på en dagstur till Koh Rook som är en nationalpark och känd för sin vetemjölsand och vackra snorkling. Det var helt underbart, och snorklingen där var fantastisk!! Vi köpte en vattentät kamerapåse och tog sjukt många undervattensbilder, men de flesta blev inte alls bra. Suddiga och färgerna blev inte alls samma som i verkligheten. Men ett par bra bilder blev det allt! :)

Robban och jag åkte sedan vidare tillbaka till Bangkok. Alla andra skulle flyga hem från Krabi, men inte vi. Så vi åkte lite tidigare för att hinna shoppa lite i Bangkok innan hemresan.

Det blev en båttur med longtailbåt tillbaka till fastlandet, en minibussresa till flygplatsen i Krabi och därifrån flög vi sedan till Bangkoks flygplats. Därifrån tog vi taxi till Kohsan Road och hotell D&D (som vi hade hört av Christian var bra och prisvärt). Där tog vi in och bodde två nätter. De hade pool på taket och god frukostbuffé. :) Vi åkte och shoppade två dagar på MBK som var ett stort shoppingcenter på sju våningar med bio, restauranger, butiker och marknadsdel. Där fanns allt! :)

Vi åkte även på en dagstur till en flytande marknad, kollade in ett gammalt krigsmuseum, såg en gammal järnvägsbro som sprängdes under kriget och besökte ett tigertempel utanför Bangkok. Tigertemplet var riktigt häftigt! Vi tog kort med tigrarna, och jag fick hålla en liten leopardunge på 6 veckor!! ^^ Den var pytteliten och dunig! Hihi.

Sista dagen innan flygresan hem så var vi lite uttråkade så vi gick på bio för att fördriva tiden. :P Flyget skulle inte gå förrän sent, och vi skulle inte behöva vara på flygplatsen förrän ca 21:00. Hehe, filmen var helt okej (nej, det var ingen thailändsk film, vi såg på "The book of Eli"), vi hade skojat om att kolla på bio i thailand, det kan man ju göra hemma! Men sen så satt vi där i alla fall. :P

När det sedan började bli dags så tog vi en taxi till hotellet, hämtade upp väskorna och åkte vidare till flygplatsen. Där så hade vårt plan blivit överbokat så de försökte få alla som kom att stanna gratis en natt till för att fixa det, samt att de erbjöd oss pengar för besväret. Men det var inte så mycket pengar och nu ville jag verkligen hem! Längtade efter hundarna så mycket så det gjorde ont i hjärtat! <3

Så stod vi hur länge som helst i kö till passkontrollen, men sedan flöt det på och hux flux var vi påväg hem. Eller ja, till Istanbul först. :) Denna gång landade vi i Istanbul på morgonen, och vi hade en väntetid på fyra timmar. Denna gång var det lite trevligare, det var ljust utanför fönstren och man var piggare. Vi åt god ceasarsallad och jag drack god cappuccino. Robban tog en öl, och insåg att i denna stund går alla våra kollegor till jobbet i Sverige. :) Hihi, knasigt!

Vi köpte lite whisky i taxfreen i Bangkok med, men man fick bara ta med sig en liter per person, det tyckte vi var snålt!

Det var riktigt skönt att gå av planet på Landvetter och känna den friska luften! Man kunde andas ordentligt och det kändes rent! Det var riktigt härligt! Snön låg kvar och man riktigt myste! Jag älskar snö och jag älskar Sverige! ^^

Så flygresorna gick bra. Det blev en del flygningar, men det var bara på sista planet från Istanbul och hem som jag svällde i benen och det var inte så skönt. Hade en fotlänk som jag fick krångla av eftersom den ströp tillförseln av blod till min fot! :P

Men det tog ett par dagar så hade det försvunnit. :) Skönt!

Hundarna blev så glada när vi hämtade dem hos farmor och farfar! De ylade och hoppade och var helt tokiga! De hade märkt att vi var borta ovanligt länge kan jag säga, för så himla glada som de blev brukar de inte bli annars. :D Vi var också glada såklart!

Summa summarum så var det en riktigt lyckad resa, fint väder hade vi hela resan och vi hann se väldigt mycket!

Jag kan varmt rekommendera Thailand, de har varmt klimat, trevliga invånare och det är framförallt enkelt att ta sig fram!

Äntligen! Nu har mitt dåliga samvete över transporterna i bilen försvunnit. Gibson och Elvis har innan suttit lösa i bagageutrymmet, utan bilbur med bara ett transportgaller mellan bagagen och baksätet. Har haft väldigt dåligt samvete över att inte ha skaffat en godkänd bilbur åt dem, men det finns inte så många och de jag tittat på kostar ca 6000 kronor!

Så det har inte blivit av. Sedan läste jag av en slump på ett försäkringsbolags hemsida om reglerna för hur jag får lov att transportera min hund i bilen för att försäkringen skall gälla vid kollision. Det är hårda regler på detta ska ni veta, det räcker inte att hundburen i sig är krocktestad.

För om ni sätter in den i bagageutrymmet och förankrar i lastöglorna, så kan buren vid en kollision vara så hård att den tränger in genom baksätet framför och mosar den personen som sitter där istället.

Bilens deformationszon är alltså påverkad och då reagerar inte bilen som den ska vid en krock, och därmed kan du få svårt att få ut försäkring osv för det....

Summa summarum: Jag fick lite lätt panik när jag läste svart på vitt att bagegeutrymmet ingår i bilens deformationszon, därav åkte jag dagen efter jag kom hem från Thailand och köpte två KROCKTESTADE SVENSKA hundbilbälten för nästan 900 kr/st till Gibson och Elvis.

Numera sitter de i baksätet båda två och ser nöjda ut. :)

Matte är också väldigt nöjd. Nu får barnvagnen plats i bagaget med utan att jag behöver lösa det problemet sedan. Gött!