Idag hämtade jag Elvis vid tolv hemma. Mamma började inte jobba förrän på eftermiddagen, så jag (eller snarare han) slapp att komma med förrän tolv. Jag lade in en ren filt och handdukar att byta med om olyckan skulle vara framme (vilket jag visste att den skulle, förr eller senare), bajspåsar är bra att ha till mycket, papper, koppel, vatten osv. Mat hade jag med mig, men det kändes ganska osäkert att ge honom den p.g.a att den bara skulle komma upp igen.

Sagt och gjort, en kiss-och-bajs-paus innan start, sedan packade vi in oss i bilen. Jag hann knappt starta bilen förrän helvetet hade brutit lös. Han skrek för livet och ylade och försökte med all sin kraft att klättra upp från golvet och mot mitt knä. Jag hade satt fast kopplet under passagerarstolen och i hans halsband i hopp om att han inte skulle komma så långt, men blödig som jag är så hade jag gjort kopplet alldeles för långt. "Han måste ju iallafall kunna röra sig lite på golvet". Vad trött jag blir på mig själv.

Tillslut kom vi iallafall iväg och resan började väldigt högljutt, men sedan lade han sig faktiskt ner och somnade? En stund, för sedan svängde jag eller gjorde något annat sådant dumt och helvetet var löst igen. Det var en berg-och-dalbana med ligga, sitta, krypa, skälla, yla, gå runt i cirklar osv. Han testade allt! Tillslut kunde han inte hålla sig, fastän vi hade tänkt på att inte ge honom mat för nära avresan. Han spydde, 2 gånger allt som allt innan vi kom hem igen. En kvinna stannade med bilen när jag höll på att torka spya, och Elvis fick väldigt mycket beröm och pussar och klappar bara för att han fanns och var söt. Ja, alltid något bra med dagen iaf.

Nu ligger hjärtat och sover. Usch vad trött han måste vara. Han åt litegrann när vi kom hem, men sedan lade han sig och somnade. Stackars. Kan inte annat än att tycka synd om honom.

På tal om att tycka synd om, jag har nästan börjat tro att Gibson gått in i en mindre depression. (!) Han är sig inte riktigt lik måste jag säga, inga jättestora förändringar kanske, men han är inte lika glad som alltid annars, inte lika pigg som annars (förutom när han får vara med ute i trädgården och springa, då jävlar är det fullt ös). Tja, jag kanske inbillar mig, och jag försöker att ta hand om honom också, samtidigt som jag tar hand om Elvis. Och det kan jag säga, är inte det lättaste. Gibson var superlycklig när vi var på agilityn sist, men det var ju sista gången. =( Håller på att leta efter en ny kurs till honom.

Funderar på om jag skulle ta en lång, härlig promenad med bara Gibson senare när pappa kommer hem. Ska kolla om han har lust att passa Elvis en stund. Har lite dåligt samvete, fastän jag gosar med Gibson och leker med honom och kammar honom så känns det ändå som att jag försummar honom. Elvis är valp och valpar tar verkligen mycket tid. Samtidigt är jag lite rädd att försumma Elvis, för det är nu det är så viktigt att han får veta att det är jag som är hans ledare och att det är mig han ska vara med. Pränta in mina regler och allt sådant.

Ja, vem har sagt att livet är en dans på rosor? De lekte iallafall alla tre på trädgården vid lunch. Gibson fick superspel och de små försökte springa ifatt honom. Lite gulligt var det. =)

Ska äta nu och byta kläder så att jag är redo sen när pappa kommer.

God afton.

Idag fick de varsitt litet oxben för jag kände att jag behövde en paus, och tänkte att det kunde vara ett bra tidsfördriv för en stund. Men icke. Jag tittar till dem efter en stund och ser att Elvis inte har något ben. Charlie och Gibson ligger och tuggar men Elvis går runt och tigger ben av dem och letar liksom efter sitt eget. Jag tittar men hittar inte hans ben. Vart fasen kan det ha blivit av? Han kan ju omöjligt ha tuggat upp det redan? Eller?

En stund senare tittar jag till dem igen, och då kommer jag precis i tid för att se när Charlie lämnar sitt ben obevakat för ett ögonblick och "tjoff" så snodde Gibson det! Han var alltså tjuven! Nästan tre små ben tuggade han i sig helt själv, den gamen! Stackars valparna, de såg så olyckliga ut. Och Gibson var stenhård, morrade faktiskt när de kom i närheten. Dessa benen var iallafall mycket omtyckta. =) *lägga på minnet*

Åkte bil med Elvis idag. Åkte ut och tittade på hundbur till min jobbarbil. Den stackarn spydde två gånger, en gång på ditvägen och en gång på hemvägen. =( Han tyckte inte alls det var roligt att åka bil. Jag köpte inte heller någon bur, fick rådet att eftersom jag bara kan ha honom på passagerarsidan så vore det bäst om han kunde ligga vid fötterna på passagerarsidan. Sagt och gjort, på hemresan slapp han kattburen som han suttit och trängts i på ditresan, utan han låg på golvet. Eller skulle, iallafall.

Han försökte med hela sitt hjärta klättra upp i mitt knä, men icke! Tillslut, efter mycket om och men så kom vi iallafall hem, hela båda två. Mycket tjat och gnäll blev det. Jag hoppas innerligt att det ska gå vägen imorgon.

God kväll.

Sitter och funderar på hur jag ska göra med Elvis på måndag. Han ska ju åka med mig i bilen, men det är ingen kombi jag kör så jag funderar på hur jag ska ta med honom på säkrast sätt. Bilbälte finns ju för hundar men det kräver att han ligger/sitter stilla och det kan jag nog glömma. Det är han för liten för. Pappa föreslog att jag skulle ta kattens bur och sätta fast i bilen. Hmm. Den känns bara så instängd. Jag skulle må jätteilla i en sån när man inte kan se ut direkt. Men vad har jag för alternativ? Jag har tid att köpa något, men vad? Det måste ju få plats i framsätet eller på golvet på passagerarsidan. Någon som har något bra förslag? Elvis är väldigt liten så han får nog plats på de mesta ställena. =)

Vill bara att det ska vara krocksäkert. Gibsons kullsyster dog i en bilolycka, och det är så fruktansvärt tragiskt så jag vill gärna vara noga med det.

Jag tror att mina portisar "mobbar" Charlie. Iallafall känns det som att Gibson gör det ibland. Ute så springer han ifatt honom och trycker ner honom i backen ordentligt. Så fort Charlie rör sig så manglar Gibson ner honom och sen ligger Charlie på rygg med Gibson ståendes över honom med öppen mun runt Charlies hals. Sedan händer inget mer, så båda gör ju helt rätt. Men det räcker med en gång, sen är det bra. Då har Gibson gjort sin poäng. Vi säger ju såklart till Gibson när han håller på, stackars lilla Charlie vågar ju inte vara ute när Gibson bara trampar ner honom hela tiden.

Både Elvis och Charlie går numera i trapporna själva. =) Elvis började gå i trapporna (ute då) efter tre dagar hemma kanske. Och igår så började Charlie gå själv. De får gärna gå upp, men ner vågar jag inte. Tänk om han ramlar! Det är ändå en bit ner. Trappan har väl en sex trappsteg iallafall. Men det är jättekul att se Elvis skutta upp för trapporna. Han blir säkrare och säkrare för varje gång. =) I början tog han liksom ett skutt i taget och avvägde noga varje steg. Nu tar han sats och efter två trappsteg får han in rytmen och skuttar raskt upp för trappan. =)

Elvis måste även ha fått en väldigt tjock panna, för en klumpigare valp får man leta efter. =) När de leker jage inne så springer Charlie först, duckar under min säng och rusar vidare. Sedan kommer Elvis efter, men han duckar inte... PANG! Han ramlar baklänges, reser på sig utan ett ljud, skakar på sig och springer vidare. Nästa varv likadant igen, och igen, och igen. Ute springer Charlie runt hörnet på sandlådan, Elvis springer in i det. =) Alltså han är så himla klantig, men inte ett pip hör man från honom. Stentuff - eller bara en väldigt hård skalle. =) Haha.

Vi har köpt ett nyt foder till Gibson - igen. Han åt Nutro choice när han kom, men den var inte bra för hans mage, då bytte vi till Pro Plan. Det åt han ett tag, men sedan började han äta mindre och mindre och det kunde gå dagar innan han åt. Så då bytte vi till Royal Canin. Det har han ätit tills nu, och han är fortfarande dålig på att få i sig den mängd mat han ska ha per dag, även om man lurar i honom det när man är ute som godis osv. Så nu har vi köpt ett svenskt hundfoder med en hög proteinhalt som är till för väldigt aktiva hundar, hundar som behöver gå upp i vikt eller för hundar som är just kräsna för den här maten ska tydligen ha högre smaklighet. Så den ska vi börja testa på honom. Då behöver han inte äta så stora mängder per dag, så får vi se om han äter den.

Vi kan ju inte hålla på att byta hela tiden heller, för vi vet ju att portisar har lite svårt med maten. Så antingen äter han den här maten och är bra i magen och mår bra på den, eller så går vi nog tillbaka till Royal och så får han äta den. Det var absolut inget fel på maten funktionellt sätt. Det här svenska fodret är även det baserat på kyckling och det innehåller även omega-3 och omega-6 redan, så jag slipper lägga i det separat. Får se om det kan smaka. =)

Elvis lyssnar ganska bra på sitt namn nu faktiskt. =) Jätteroligt är det. Han kan det ju inte helt än, men det är på väg. Öva, öva, öva! Elvis börjar även få "ögonbryn" och så har han ett huvud som en cockerspaniel. Smalt och högt. =) Jättegulligt. Om man jämför honom med hans kullsyster Thyra så ser hon ut att ha dubbelt så mkt päls som Elvis. =) Konstigt.

Nu ska jag titta lite på lägenhet. =)

Tjing!

Jo tack, äntligen fredag! Mina blåa ringar under ögonen har nu vandrat söderut och blivit mörkare... =) Ska bli skönt att få "sova" ut lite mer. Hehe. Måste faktiskt ge Elvis en eloge för att han har varit så duktig de senaste två nätterna. Han har sovit hela natten utan att kissa eller bajsa inne en enda gång! Matte är riktigt stolt!

Den lilla skiten fyller även 10 veckor just idag. =) Grattis Elvis! Han har fått ett litet oxben som present, och efter mycket avundsjuka blickar från resten av flocken (hihi) så fick de med varsitt. Nu ligger de och tuggar för glatta livet.

Har kommit på att Elvis fjäskar som en gris med Gibson. =) Han viftar och skakar på hela kroppen och om Gibson pratar så kommer Elvis springande och ska leka och fjäska och klättra på honom. De börjar bli riktiga kompisar, eller iallafall så är Elvis kompis med Gibson. =) Alltid en början. Gibson har varit fruktansvärt tålig, han morrar inte om de så knör in sig mellan Gibsons framben när han står och äter och snor hans mat precis under näsan på honom. Han bara står där och ser olyckligt på mig som om "matte, vad händer?" Stackarn. Som ett förtydligande så är det INTE okej att de äter ur varandras skålar, men det har hänt att man inte hinner stänga för lika snabbt som de springer. =)

Elvis har även blivit lite mammig inbillar jag mig, eller så bara hatar han att bli lämnad ensam. (tror snarare på det sistnämnda, men man kan ju alltid drömma om att det är för att han älskar mig så mkt) Haha. Han nästan ylar när jag går iväg till badrummet på morgonen och ibland låter det faktiskt som att han ropar "mamma". =) Det är urgulligt! Ska se om jag kan spela in det någon gång.

Gibson driver mig för övrigt till vansinne med sina tonårsfasoner. Nu har jag mejlat i ren desperation till en väldigt duktig tjej på klubben som förhoppningsvis kan hjälpa mig. Idag trodde jag nästan att jag skulle strypa honom med mina bara händer, och då är det illa. De tankarna som for genom mitt huvud då hoppas jag att jag aldrig ska behöva säga till någon, för det var inga snälla tankar kan jag lova!

Vet inte vad som flög i mig idag, men jag gick en rasta-runda med Gibson, och efter halva så fick jag för mig att jag skulle jogga resten, så det gjorde jag. Helt ofattbart. Jag som har världens sämsta kondition ever och som hatar att springa långa distanser, jag får helt plötsligt för mig att springa. ?? wtf?? Jag gjorde det iallafall, och Gibson hakade på. Har tänkt att gå en kurs i massage och stretching med Gibson, och även fortsättningskurs i agility då det var sista gången i onsdags, och så vill jag även gå en kravinkallningskurs, för det känns som att det behövs(!). Haha, mycket nu, sedan är det valpkurs för Elvis osv. Hund för hela slanten, bokstavligt talat. =) haha.

För övrigt är Charlie vansinnigt förtjust i min lillebrors fötter. =) Jätteroligt. Bara i hans fötter med. Haha! Något han har fått för sig, eller så luktar de helt enkelt mest illa. =)

Annars så är lilla Elvis helt underbar. Han busar och gosar med mig på kvällarna, och sover med mig i sängen på min arm på nätterna. Naaw, och på måndag så ska Elvis följa med mig till jobbet. Jag ska besiktiga hela dagen så jag kan lägga upp dagen så som jag själv vill. Bra, när Elvis ska med första gången. Ska öva mycket med bilresor i helgen, och även lite på att vara ensam. Det behövs.

Nu är det tacodags för mig och de andra och matdags en sista gång för de fyrbenta liven. =)

Trevlig helg!

Idag har jag slitit på bra. Regnat har det gjort kan jag lova, I´ve been there! Var helt dygnsur när jag kom hem, och frös som en gris. Varm choklad hade inte suttit helt fel. Inte varm glögg heller. =)

Jag har även lyckats med att förstöra en skyltvagn i jobbet idag. Smidigt Malin! Jag tog inte ut en sväng ordentligt och smack! Så vansinnigt farligt blev det inte, jag hade nästan ingen fart, men tydligen tillräckligt för att böja stänkskyddet så att det numera ligger emot däcket och det låter som någon har satt på en siren när man kör. Vagnen står nu här hemma, och väntar på min väns råstyrka. =)

Elvis har lekt så tufft, så nu är han pälslös ovanför ena ögat. =) Stackarn. Vet inte om det är Charlie, Gibson eller katten som har gjort något men jag har starka misstankar om att det är Charlie som är den skyldiga! Stackars min lilla Elvis, han som var så söt. Nu ser han ut som en rough boy...

Idag är det agilitydags igen. Herre gud, vad tiden går fort. Det känns som om det var i söndags som vi var på agility senast. Suck, jag känner mig helt färdig idag igen. Hur ska jag orka mera? Jättetråkigt att längta hem till Elvis och Gibson hela dagen för att sedan äntligen komma hem och bara vilja sova. =( Måste rycka upp mig!

Nu är det bara 45 minuter kvar tills jag ska åka. Ska nog göra mig en kopp varm choklad och bara gosa en stund. Elvis & Co. ligger och sover. Snart är det kissedags med.

Imorse när jag vaknat och gått ut med Elvis, så när vi kom in igen tog jag av honom halsbandet och tänkte att han går nog och lägger sig igen så kan jag göra mig iordning. Icke sa nicke! Han gnällde och ställde sig lodrät klistrad på grinden (mellan köket och hallen) och nästan ylade när jag lämnade honom. Ujujuj, och när jag kom tillbaka när han hade en andningspaus så muttrade han och bet på min dragkedja på tröjan. Aja baja mamma, inte lämna mig så! =) Han är bara för go. (när han inte bits) Haha!

Nu måste jag rusa! Ska byta kläder också.

Tjing!

Idag var första dagen på jobbet sedan en vecka tillbaka. Det kändes lite segt att gå upp imorse, men sedan flöt det på bra ända tills nu. Klockan nio var jag helt totalt slutkörd. Idag har jag bara besiktigat och bytt dåliga skyltar, så det har blivit mycket bilkörning. Sedan när jag kom hem åt jag och så klippte jag Gibsons klor och rensade Elvis öron, var ute med dem på tomten en stund och lekte, städat undan lite.

Så nu är jag helt slutkörd, har ingen ork alls överhuvudtaget kvar. Det tar på en att både jobba och ha valp ska gudarna veta. Men man kanske vänjer sig... =)

Nepp, nu ska jag duscha och lägga mig för natten. Elvis rusar runt och är helvild och galen med Charlie, men jag får väl tvångslägga honom för natten. =) haha.

Skriver väl mer imorgon kanske. Om jag orkar. =)

Ha det.

Idag var det dags att städa. Slängde ut vovvarna på verandan och dammsög hela bottenvåningen, tog ut och skakade alla filtar, bäddar, täcken och kuddar, diskade litegrann, plockade in ren disk, vattnade blommorna, dammade lite var stans och så. =) Det var rent och snyggt på golvet i ungefär 5-10 minuter, sedan var det lika grusigt igen. Det är väl tjusningen med att ha portisar antar jag. =) De fäller inte, men grus och smuts drar de in i gengäld. Deras päls är som magneter, allt fastnar i den!

Idag testade jag att klappa Elvis långsamt på ryggen medan han åt, för han sprang omkring och tog en tugga i taget och skulle väl kolla vart alla andra var någonstans och vad de gjorde. Det fungerade faktiskt bra, han stod relativt länge och åt när jag satt bredvid honom och smekte honom på ryggen. Kanske var det bara en tillfällighet, men ska testa igen nästa gång de äter. Han äter ganska lite i taget, men när jag klappade honom så fick han i sig en dl ungefär. Ganska bra för att vara Elvis.

Idag kom Jenny hit med och kikade på valparna. Hon tyckte väldigt mkt om Charlie, eftersom det är den rasen hon är mest intresserad av. Vi satt och tjötade en stund innan hon åkte. =) Kul.

Lagade mat delvis idag med. Vi skulle göra lasagne och jag gjorde köttfärssåsen. Den blev ganska okej faktiskt, men inte lika bra som sist.

Ska börja jobba imorgon med, pappa ska vara hemma nästa vecka med valparna och Gibson. Jag tycker väl att det ska bli skönt att komma tillbaka till jobbet igen på ett sätt, jag trivs ju med mina arbetskamrater. Men samtidigt så vill jag ju inte lämna Elvis!! Den lille fisen, det är ju nu han börjar bli lite fäst vid en. (inbillar jag mig iaf) Tur att jag jobbar så imorgon så att jag kan lägga upp min dag själv, har jag tur så kan jag vara hemma strax efter fyra. Det är ju alltid ett plus, man får se det från den ljusa sidan. Ska egentligen rida imorgon med, men det blir nog inget med det. Vill vara hemma med Elvis och Gibson.

Har börjat lägga upp ett schema för Gibsons pälsvård med. Kände att det behövdes. Ska skriva upp när han duschade sist och när han blev kammad senast och vart han är "färdigborstad" någonstans. Vet att jag alltid tar vissa ställen sist, och då hinner man inte alltid komma dit innan man "tar en paus" och så blir det inte av. Och nästa gång gör man likadant, så nu blir det förhoppningsvis lite struktur på det hela.

Imorgon är planen att kanske hinna med att duscha Gibson, men vill helst ha borstat igenom honom först. Och så ska jag rensa både Elvis och Gibsons öron och rycka lite i Gibsons öron med. Så skall Gibsons klor klippas, Elvis är redan klippta ju.

Usch, känns redan lite segt att ställa klockan imorgon. =( behöva lämna Elvis hemma, utan mig. Suck, vi får väl se hur det går för pappa med två valpar och en Gibson. =) Det ska bli spännande. Mamma slutar iofs elva imorgon morgon så hon kan ju ta Gibson, men det blir ändå tufft med två valpar.

Jaja, det löser sig nog. Hör av mig imorgon igen, som vanligt. =)

Tjingeling!

Vad skönt. Jag behövde bara gå ut EN gång med Elvis inatt. Han hade iofs kissat litegrann inne en gång, jag såg det imorse och det var torkat, så det måste ha varit tidigt inatt eller sent igår kväll kanske. Och isf är det inte mitt fel för jag var inte hemma förrän vid tio kanske. =)

Det kändes iaf skönt och jag är lite stolt över min lilla skit. =) Nu imorse lekte de faktiskt alla tre. Känns gott att det går åt rätt håll. Nu ska jag käka frukost, skriver mer sen.

Tjing!